För ungefär tre år sedan fick Pia Hammargren, ordförande i Funkibator, en tanke. Hon ville ha en tillgänglig hundrastgård att kunna nyttja tillsammans med sina tre Bichon bolognese Tony, Fjortis och Folke. Ett medborgarförslag lämnades in som kom att uppmärksammas av lokaltidningen med en artikel. Tyvärr blev det avslag.
- Men det visade sig att en i styrelsen hos Djurskyddet i Kronoberg fick upp ögonen för mitt medborgarförslag. De kontaktade mig och sa att om du lägger ett medborgarförslag igen så stöttar vi dig ekonomiskt, berättar Pia. 

Därefter följde ett intensivt arbete. Pia startade en namninsamling och kontaktade flera föreningar och organisationer.
- Jag behövde visa att det här behövs och det är en fråga som många följer. Jag gjorde även research om vad som fanns och statistik kring hundar. Jag tog reda på hur hundrastgårdarna var utformade idag och vilka utmaningar det är för personer som använder olika hjälpmedel.

Och nu finns den där i Växjö, hundrastgården som välkomnar alla hundägare och hundar att kunna umgås med varandra på lika villkor. Är det Sveriges enda tillgängliga hundrastgård? Det vet jag inte men det här är troligtvis den första som uppmärksammats. 

Har det dykt upp några hinder under arbetets gång?
- Ekonomin är alltid en stötesten. När hundrastgården nu är klar så har vi sett brister i en grind som nu behöver åtgärdas. Vi har i skrivandes stund hittat finansiering till det så det skall åtgärdas. Men en framgångsfaktor är att engagera folk för frågan, på ett positivt sätt. Och att visa att det finns samarbeten.

På vilket sätt är hundrastgården mer tillgänglig än andra hundrastgårdar?
- Tillgänglighet är ett brett begrepp, om du frågar någon som lever med en funktionsnedsättning betyder det kanske mer inkludering medans någon som lever utanför funkisområdet tolkar tillgänglighet som att något är öppet.

Hundrastgårdens tillgänglighet är:

  • Den finns intill ett av Växjös mest omtyckta och populära promenadstråk.
  • Det finns parkering jämte, även för personer som har parkeringstillstånd.
  • Det finns en sluss när man kommer in i hundrastgården. Det gör att man kommer in i lugn och ro med hunden, kan koppla av den och få en överblick över rastgården. (När detta inte finns så är det svårt att samtidigt hålla koll på sin hund, andras hundar när man samtidigt skall öppna grinden och kolla så ingen hund rymmer eller börjar bråka när man skall köra in sin elstol, rullstol, rollator etc.
  • Det finns två häng, ett större och ett mindre så man kan välja och dela upp hundar som kanske inte går ihop. Det finns möjlighet från slussen att välja var man går in.
  • Handtagen är utformade så de är lätta och i nivå med att man sitter i rullstol. 
  • Staketen är enda ner i marken och upp till ca 1,6 meter för att förhindra rymningsförsök från kreativa hundar. 
  • Det finns slingor längs hela hundrastgården med hårt underlag så man kan ta sig fram med elstol, rullstol, rollator. 
  • Alla berikningsleksaker, tunnel, slalombana, hoppring etc är vid sidan om promenadstråket så man kan nå dem via rullstol. 
  • De har satt dit en anpassad sittgrupp så man kan sitta med runt bordet med en rullstol utan att bordsben eller bänk är vägen. 
  • Hundlatrinerna är lägre ner. 

Vad har du fått för respons av omgivningen?
- Jag har fått spontana tack från omgivningen, även från personer som inte är inom funkisområdet. Det är jättekul. Folk förstår bakgrunden till just denna hundrastgården och tycker det är jättebra. Givetvis finns det mer att göra inom tillgängligheten men det här är en bas att börja utifrån och vi skall utveckla hundrastgården efterhand.

Det här borde vara en självklarhet att ha i varje stad. Alla hundägare ska väl få vara just hundägare på lika villkor?

Följ utvecklingen i Trummens hundrastgård i facebookgruppen trummenhund

ST: Pia sitter i sin
permobil med hunden
Tony i knät. Tony är vit
och Pia har en röd tröja
och svarta byxor på sig.
De sitter i grindöppningen
in till hundrastgården.



Hjulen snurrar, hjulen rullar...
/Rebecka/