Fram till igår var jag helt övertygad om att spöken inte fanns! Varför då undrar ni? Jo, alla som jag känner som har upplevt spöken eller andra typer av övernaturliga saker, har gjort det med ögonen. De har sett ufon, kvinnor klädda i vitt svävande i luften och så vidare.

Allt detta har ju bara varit strunt, enligt mig. Detta sa jag med ren övertygelse eftersom de logiska är ju att spöken borde kunna visa sig genom både syner, känselförnimmelser och hörselintryck. Eftersom jag aldrig har upplevt något sådant så blev slutsatsen att ”spöken finns inte”. När andra hör konstiga ljud så kan jag med lätthet härleda de till sina källor.

Igår kväll hände något som ändrade min uppfattning. Barnen sov. Min man var på övervåningen och jag var i minsta barnets rum. Vi hörde båda att någon gick upp en bit i trappan och ned igen. Jag vet att det var det jag hörde men vem var det?

Mitt namn är Paulina Lallerman och jag bor med min familj i Gränna. Jag jobbar som ombudsman för Funktionsrätt i Jönköpings län och Jönköpings kommun. Det är ett arbete som jag verkligen älskar! Jag får möjlighet att driva funktionsrättsfrågor med hjälp av våra underbara föreningar och deras medlemmar som jobbar ideellt. Vår verksamhet bygger på att vi använder vår kompetens inom alla olika områden och samtidigt drar nytta av våra egna erfarenheter. Det är en aspekt som alla, så kallade experter, saknar. En profession kan mycket väl vara insatta i lagar, regler och olika processer. Saknar man däremot erfarenheten så tappar man en viktig aspekt på vägen. Självklart syftar jag på användbarheten för invånarna som ska fungera i vardagen. Därför ska vi ses som en resurs för både det privata och det offentliga samhället.

Jag vill avsluta med att nämna att ”jag älskar verkligen snön!”. Det blir ljusare ute och man kan hitta på många roliga saker med familjen. Sedan behöver man ju aldrig ha tråkigt när man: går vilse i sin egen trädgård, helt plötsligt inte hittar sin brevlåda, roar andra genom att halka och trilla omkull på många sevärda sätt. Som synskadad har man lärt sig det där med att ramla utan att skada sig.

God härlig jul!


ST:
Paulina ser in 
mot kameran
och ler. Hon
har brunt, uppsatt
hår, glasögon
och en mörk mönstrad
tröja.


/Paulina Lallerman/